Det okända

Det står om Juholt på tidningens förstasida. Det står om framtid och vägval. Allt detta är givetvis intressant. Ändå är jag förbluffad över nyhetsvärderingen denna fredag i mars. Ett UFO har ju siktats! Ett UFO över Oslo har hindrat flygplan att landa på Gardermoen!

Under en och en halv timme på torsdagseftermiddagen var storflygplatsen stängd. Piloter från flera olika plan rapporterade om att ett föremål som liknade ett segelflyg svävade framför dem i luftrummet. Nere från flygledningen på marken kom andra uppgifter. Nej, vi ser inget, det är helt blankt på radarn. Ändå tilläts inga landningar.

Efter en stund var farkosten borta och verkligheten återgick till sin mer välbekanta vardaglighet.

Jag har en dröm. Drömmen handlar om att någon gång på ett professionellt få gå till botten med det övernaturliga, det ockulta, det okända och oförklarliga. Jag har sovit i spökgemak, jag har vandrat genom kungliga slott och hört dolda klockor slå tolv slag, jag har sovit över i hemsökta fyrvaktarbostäder. Ändå har jag inget svar på vad jag har upplevt.

Just nu läser jag om Stephen Kings The Shining. När jag var femton skrämde den livet ur mig, jag är nyfiken på om tonåringens mörkerrädsla sitter kvar. Stanley Kubrick sa en gång att berättelser om spöken och andar var det mest upplyftande historier han visste. Alla de här märkliga vittnesmålen pekade ju på att det finns okänt i våra liv. Han såg det som mycket upplyftande.