Tidens tand
Samtidens största fiende har alltid varit nostalgin. Även de mest avancerade uttrycken, även de mest svårforcerade slutna rummen får med åren något ofarligt över sig.
Under en gårdsstädning hittar jag ett gammalt nummer av The Spy Bar Edition. Tidningen är från 2002. Namnet The Spy Bar var mättat med myter. Ryktet hade gått från Stureplan till Bollnäs och tillbaka. Alla skulle hit och det var omöjligt att komma in. Detta var syndens näste. Detta var hedonismens spets. Tidningen jag hittade i pappersåtervinningen gjorde allt för att spä på legenderna. E-Type tar av sig kläderna under vinjetten Spy Bar Man. Rubriken Sex På Spy Bar är förtäckta erotiska noveller. Fadde berättar att han är rädd varje kväll han jobbar.
Det finns något vackert och samtidigt vemodigt i att förgängligheten slukade allt det här. Den kaxiga attityden, exklusiviteten.
Jag bläddrar fram och tillbaka i tidningen och det var länge sedan jag kände det lika tydligt. Vi är verkligen bara jord. Tiden är kort.

åke:
Jag mår lite illa.
Peter:
Läs nyöversättningen av Walden istället, Frans G har tydligen tagit sig lite väl många friheter.
eric:
Hittade faktiskt Walden i samma hög under gårdsstädningen som The Spy Bar Edition. Bra blandning där.
Peter:
Verkligen. Vet inte hur Åkerlundnumret av Spy Bar edition är, men Walden passar ju väldigt bra till hösten också.