Om åldrande

Kepsen

För någon månad sedan fyllde jag trettio. Först ryckte jag på axlarna och tänkte att ingenting ändras bara för att en siffra byts ut mot en annan. Men någonting har bevisligen hänt. Det syns ju till och med på kepsarna.

Före trettio… Vit. Hiphop. På sned. Dyr.

Efter trettio… Billig. Giftig målarfärg på. Funktion före stil.

Även kroppen har förändrats. Jag sväller, samtidigt som jag går ned i vikt. Jag har fått oaser av gråa hårstrån. Och jag blir bakfull efter två öl.

Ändå finns det något lockande i allt det här. En vilja att lägga hiphopkepsen på hyllan. Att omfamna vuxenlivet med all dess giftiga blåa bottenfärg.

Har jag berättat att jag ska segla i sommar? Jag ska besöka en ö längst ute i Stockholms skärgård som inte finns utmärkt på sjökorten. Den är med andra ord extremt svår att hitta. På den lilla öns enda jordplätt ska jag gräva en liten grop. Och däri lägger jag mitt gamla liv.

Kepsar, minnesluckor, brunt hår, megalomaniska tankar, stressen.

bat

Kl 15:06, 16 June av Eric Schüldt

Alla poster av eric

Kommentarer

  1. Angelica:

    - Närmare 60 år än 0. ;)

  2. Tom:

    En av mina kompisar begravde sitt gamla jag under en resa i Estland förra sommaren. Ganska ambitiöst också - han tog ett par dagar på sig för att snida till ett ordentligt träkors osv. Det gick bra. Jag är säker på att det kommer att gå bra för dig också. Lycka till!

  3. MissIda:

    Jag saknar inte mitt gamla jag men jag älskar kanske inte mitt nya 30+ jag heller. Men jag älskar nog mitt 30+ liv. Jag tänkte att nu får man väl ändå bara göra som man vill och skita i vad folk tycker om det. Har dock ingen före och efter keps.

  4. Kalle:

    Det må vara helt subjektivt, men den första bilden bara rullar förbi. Den andra tycker jag om. Den har någonting särskilt.

Skriv någonting fint

All verklig sorglöshet har sin rot i en klar fruktan.