Om att tala med disken
När det här händer brukar det betyda att det finns en obalans i mitt liv.
Jag läste någon gång att smutsig disk talar till det omedvetna. Du behöver inte ens vara hemma, disken kommer att förfölja dig. Precis så känner jag.
Jag vaknar. I dag ska jag äta en härlig frukost, verkligen hinna läsa båda morgontidningarna. Men så slår det mig. Disken. Tekoppen är smutsig. Det finns inte ens en ren sked att äta fil med. Humöret sjunker som ett gruskorn tappat över Marianergravens djupa vatten.
Och varje kväll ser likadan ut. I kväll ska jag diska. Men under två veckors tid har jag inte orkat. Istället har jag slumrat bort med senaste numret av Illustrerad Vetenskap över ansiktet.
Fia-Stina Sandlund:
Eric,
En dag på Götagatan – inne i den där bokhandeln – inte Pocketshop utan den andra: Jag stod och bläddrade slentrainmässigt i en självbiografi(?) av Andy Warhol då mina ögon föll på följande rader: “Städningen förföljer mig, dag efter dag, år efter år”. Från och med det ögonblicket kände jag ett starkt släktskap med Andy.
Fia-Stina Sandlund:
Götgatan menar jag.