Natt

Det är något särskilt med onsdagskvällar här på kontoret vid Kornhamnstorg. Många redaktioner jobbar sent, det finns liv kvar i rummen även efter middagstid. Jag älskar känslan som infinner sig. Återigen, jag associerar till ett scoutläger. Med mörkret kommer vi närmre varandra. 

Några går och äter middag tillsammans, någon bestämmer sig för att bygga om i studion. Det känns som om vi sitter i köket på en fest och jag hamnar i en lång diskussion om zodiaken. 

Alla sex i vårt rum är jordtecken. Jag försöker värja mig från att återigen bli utmålad som den trygge oxen. Den trygge oxen som långsamt drar sig framåt. Jag skulle så gärna vilja säga något om äventyrlighet, men inser att det mesta är drömmar. 

Fast vad gör det. Kvällar som de här kan jag jobba hur länge som helst. Våra datorskärmar glimmar som lägereldar. Allt vi säger till varandra kommer sitta kvar på ett speciellt sätt. Det är nattens logik.

Timmarna går, en efter en släcker skrivbordslampan och packar ihop. Varje person tar med sig en liten bit av vår gemenskap hem. 

Till slut är jag ensam kvar. Jag är det ensamma jordtecknet. Oxen vid plogen.